Vad betyder Marsk?

Ordet marsk används för att beskriva en ämbetsman eller tjänsteman som hade ansvar för rättsväsendet under medeltiden. Marsken var vanligtvis en hög tjänsteman vid hovet och hade olika juridiska och administrativa uppgifter.

Exempel på användning

• Marsk är en gammal nordisk titel för en hög militär befälhavare.
• I Sverige användes titeln marsk under medeltiden.
• Marsk var ansvarig för kungens armé och försvar.
• I Danmark motsvaras titeln marsk av marskalk.
• Marskalken var högste militäre befälhavaren i Danmark.
• Marskalken och marsken hade olika funktioner och ansvar.
• I Finland används inte titeln marsk utan motsvaras av andra titlar.
• I Norge hade man också en titel nära marsk som kallades marsj.
• Marsken var vanligtvis en erfaren och respekterad militärledare.
• Marsken hade stor makt och ansvar för rikets försvar.
• Ibland kallades marsken även för kungamarsk i vissa länder.
• Marsk var en betydelsefull titel under medeltiden i Norden.
• Begreppet marsk kommer från det gammelnorska ordet markíss.
• Titeln marsk har liknande betydelse som marskalk eller fältmarskalk.
• I dagens samhälle är titeln marsk inte längre i bruk utan har ersatts av moderna militära grader.

Synonymer

• Fyrst
• Greve
• Jarl
• Hertig
• Väpnare
• Ståthållare

Antonymer

• Land
• Jord
• Acker
• Åker

Etymologi

Ordet marsk härstammar från fornsvenskans markskalk, som i sin tur kommer från fornnordiskans markskalkr. Markskalk syftar på en ämbetsman under medeltiden som hade ansvar för markägarens skogar, marker och betesmarker. Tjänsten som marsk var alltså kopplad till markägande och förvaltning av mark. Idag används ordet marsk främst i historiska och litterära sammanhang för att beskriva en ämbetsman eller befälhavare.

påhittad • skraltig • garvmedel • brisera • hade • datum • riktig •