Vad betyder Tabu?

Tabu är något som betraktas som förbjudet eller tabubelagt inom ett visst sammanhang eller en viss kultur. Det kan vara ämnen, handlingar eller beteenden som ses som opassande, skamliga eller otänkbara. Att bryta mot tabun kan leda till socialt ogillande eller fördömande.

Exempel på användning

• Tabuämnet diskuterades öppet under mötet.
• Det råder fortfarande en stark tabu kring mental ohälsa.
• Att prata om pengar är ofta ett tabubelagt ämne.
• Den tabubelagda frågan har äntligen tagits upp till diskussion.
• Det är viktigt att bryta tabun kring sexuell läggning.
• Tabun kring skilsmässor börjar så smått att luckras upp.
• Kvinnor som bär hijab möts ofta av fördomar och tabun.
• Barnlöshet är fortfarande ett tabuämne i många kulturer.
• Tabut kring psykisk ohälsa måste brytas för att kunna få stöd.
• Att prata om döden är ett tabubelagt ämne i många samhällen.
• Det råder fortfarande ett tydligt tabu kring missbruk och beroende.
• Tabun kring mens och menstruation håller på att utmanas alltmer.
• Att vara öppen om sina ekonomiska bekymmer bryter mot många tabun.
• Tabun kring kroppsideal och utseendefixering påverkar många unga.
• Det finns många tabun kring åldrande som behöver brytas.

Synonymer

• förbjudet
• otillåtet
• tabubelagt
• stigmatiserat

Antonymer

• Accepterat
• Tillåtet
• Oproblematiskt
• Normalt
• Fritt fram

Etymologi

Ordet tabu härstammar från det polynesiska språket och betyder ursprungligen förbjudet eller heligt. Idag används ordet tabu för att beskriva ämnen eller handlingar som är socialt eller kulturellt förbjudna eller betraktas som olämpliga att diskutera eller utföra.

lömska • tågolycka • ulk • fla • abderitisk • bestyrka • stulta • tumanhand • jävig •